Vind i seglet.

 

I bland blåser det ordentligt i seglet och då gäller det att bara åka med.

Varför ska det vara så svårt att veta vad man egentligen vill, varför ska det vara så svårt att komma fram till ett beslut? Jag önskar att pusselbitarna i mitt arbetsliv snart ska falla på plats. Det känns som om jag inte riktigt får ihop pusslet.

Under vår semester ringde chefen och erbjöd mig ett vikariat igen i samma hemtjänst som jag varit tidigare och det tackade jag såklart ja till, min anställning har blivit förlängd som timvikarie fram till sommaren och jag har blivit erbjuden sommarjobb i hemtjänsten där jag nu är och vikarierar. Men det här är nog inte vad jag vill, om jag får välja, min passion finns någon annanstans. Samtidigt som det är ett viktigt jobb som jag beundrar och ger en inkomst men efter sommaren måste jag ta ett beslut om jag vill utbilda mig till undersköterska eller inte, väljer jag att tacka nej kommer jag inte att få jobba kvar. Väljer jag att utbilda mig kommer jag nog ändå inte vara kvar i yrket så länge och så känner jag att om jag ska utbilda mig så vill jag nog göra det inom ett annat område där min passion finns. Många spekulationer utan några riktiga svar, men jag tror att det snart är dags att ta steget mot min dröm, även om det kommer att kosta.